Allting är ett spel

Ibland tänker jag att hela livet är som ett spel, med dess olika förutsättningar och regler. Även livets pusselbitar är som små spel i spelet, och i allra högsta grad är också mitt projekt ett spel. Ett spel där stadsdelspusslet utgör spelplanen.


Spelregler

Mål: Att fylla hela pusslet med färg. För att lyckas med detta måste jag vinna samtliga pusselbitar.

Hur vinner jag pusselbitar? Genom att skaffa en känsla för pusselbiten i fråga. Då får den fyllas med färg enligt följande färgkoder:
Rosa - Hemmahörighetskänsla
Orange - Samhörighetskänsla
(Fler färgkoder kan komma att adderas under spelets gång.)

Anskaffning av känslor: Sker förslagsvis genom att följa receptet - Ta intryck och sätt avtryck.

Hur ska jag ta intryck?

* Genom att känna in området och göra det som platsen har att erbjuda, göra det som faller mig in i stunden. (Göra något.)
* Ta fysiskt intryck genom att successivt fylla den nu så platta Plysch-Glenn med stoff från platserna. (Ta något som ej har tendens att förmultna, ruttna eller allmänt börja lukta illa.)
* Fotografera.

Hur ska jag sätta avtryck?
* Placera ut minst en Tag (bilden) per område, gärna fler. Dessa har inget egentligt mottagarperspektiv, utan finns till för min egen skull som ett slags lager som ligger över mitt Göteborg.
* Fotografera

Reglerna är egentligen enkla och kan sammanfattas enligt följande:
* Åk till platserna.
* Ta något. Lämna något.
* Känn in och se hur det utvecklar sig...