Södra Skärgården

Jag tog en båt ut till Asperö som är en del av en stadsdel jag aldrig tidigare satt min fot i, Södra Skärgården. Utan en aning om vad ön hade att erbjuda började jag gå längsmed en asfalterad gångväg. Större vägar än så verkade inte finnas, då biltrafik ej förekom på ön. Det var så när som på folktomt, vilket kändes märkligt. När jag väl såg en människa såg människan mig tillbaka, om jag säger så. Jag undrade var alla var, han undrade vem fan jag var. Jag åkte hem.


Välkommen.

Jag såg fler båtar än människor.

Gjorde avtryck. Det kändes bra.

Hejdå ön.


Jag känner att jag gärna åker till Södra Skärgården igen, det var förvånansvärt smidigt att ta sig dit eftersom spårvagnskortet gällde på båten! Det var väldigt vackert på ön, och det är en härlig känsla att ta en båt ut till en ö över dagen. Men nästa gång tar jag med filt, picknick och ett gäng vänner!