Älvsborg

Jag tog vagnen ut till ändhållplatsen Saltholmen i stadsdelen Älvsborg. Med min picknickpåse på armen började jag promenera omkring för att se vart stegen skulle leda.


Gjorde avtryck på en båtskylt.


Tänkte att jag sätter mig ned en stund. Stunden blev till timmar.


Efter timmarna kändes platsen lite som min. Den hade gett mig härliga intryck och jag ville göra avtryck på den.


Sådärja.


Naturstruktur och plastfigur.


Självklart var Glenn med. Han solade tills han blev blek. Sedan fick han två snäckor i kroppen.


Efter att ha spenderat dagen i Saltholmen kände jag att jag fått en riktig frisk-luft-boost. Det vill säga trött i kroppen men energikick i knoppen. -Hit måste jag åka ofta! tänkte jag där jag satt på vagnen hemåt, med ett leende på läpparna och hud som luktade svagt av hav. Sistnämna, om något, är hemkänsla för mig som från hav-Halmstad är. Varför har jag inte åkt till Saltholmen oftare när det ändå är så nära? Det ska jag börja göra nu.